Jämställd regional tillväxt
Tillväxtverkets uppdrag genomförs i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Uppdraget innebär:
Tillväxtverket har också fått uppdraget att utarbeta förslag på åtgärder som skapar en mer jämställd fördelning av företagsstöd till kvinnor och män.
(www.tillvaxtverket.se)
Regeringen har tagit fram en nationell handlingsplan för en jämställd regional tillväxt. I handlingsplanen framgår att en jämn fördelning av makt och resurser är en av förutsättningarna för en hållbar tillväxt i hela landet. Målet är därför att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser.
Även i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1, utg. omr. 19) framgår det att jämställdhet mellan kvinnor och män ska ges ett stärkt fokus. Stödet att verka för jämställdhet går igenom samtliga nationellt styrande dokument för det regionala tillväxtarbetet.
Den nationella handlingsplanens åtgärder fokuseras på följande områden:
Regeringen vill vara tydlig, jämställdhet är inte prat. Det är handling. Jämställdhet är inte något vi diskuterar i workshops och som sedan inte leder till någonting. I varje beslut som jag är med och fattar, och i varje beslut ni tar och varje krona som ni är med och fördelar, fundera på hur det bidrar till att såväl kvinnor som män får bästa möjliga förutsättningar att utveckla sina idéer i vårt land." Annie Lööf — Näringsminister 8 mars 2012
Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden, till exempel makt och inflytande, ekonomi, företagande, arbete, arbetsvillkor och utbildning.
Ordet jämställdhet anger förhållandet mellan kvinnor och män. På gruppnivå finns det mönster som skiljer sig åt mellan män och kvinnor samt normer och föreställningar i samhället som talar om hur män och kvinnor är och vad som anses vara just manligt eller kvinnligt. Dessa påverkar hur människor värderar olika saker, vad som anses normalt och vad som istället ses som avvikande.
Ett exempel på en norm, då det görs en åtskillnad mellan kvinnor och män som företagare, kommer till uttryck i bland annat fördelningen av projektfinansiering, vid rådgivning, i representation i näringslivet och i bristen på förebilder. Satsningar som främst gynnar företagande inom traditionellt mansdominerade branscher framställs som generella åtgärder medan satsningar och medel som svarar bättre mot traditionellt kvinnodominerade branscher utpekas som speciella "kvinno-satsningar".
Att använda sig av ett jämställdhetsperspektiv kan med bakgrund i detta resonemang ses som ett medel eller verktyg för att förbättra förståelsen av det regionala tillväxtarbetet. Det handlar om att skaffa sig kunskaper och en överblick av vad de offentliga medlen bidrar till för verksamheter och om detta är de näringar som främst ska prioriteras för att skapa en hållbar tillväxt. Att välja ett jämställdhetsperspektiv innebär att välja förnyelse, attraktionskraft, kvalitet och lönsamhet i det regionala tillväxtarbetet.
I Tillväxtverkets rapport från 2011- Att välja jämställdhet - framgår det att arbetet generellt med jämställdhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet har tappat fart. Jämställdhet och tillväxt har tidigare setts som ett omaka par som är svåra att kombinera men i ambitionen om en för kommande generationer hållbar tillväxt går det att igen lyfta betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv. Tillväxtverket anser att jämställdhet alltid har ett värde i sig självt ur ett rättighets- och demokratiskt perspektiv men att det kopplat till det regionala tillväxtarbetet främst används som ett medel eller ett verktyg för en hållbar tillväxt.
I rapporten konstaterade Tillväxtverket att det behövs en bredare definition vad som genererar tillväxt för att lyckas åstadkomma en hållbar tillväxt. Det lyfts särskilt fram fyra samband från forskningen mellan jämställdhet och ökad tillväxt för att visa på nyttan med ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet:
Det finns också belägg för att jämställdhet påverkar företagens lönsamhet positivt. Några olika exempel på detta är bättre beslut i företag där det finns könsblandade arbetsgrupper, ökad konkurrensförmåga i förhållande till andra företag i samma bransch, bättre lönsamhet, ökad personalpotential och slutligen bidrag till ett starkare varumärke.